Siverts liv och alldelles egna dag

Hej!
Jag heter Sivert och är en glad och snäll katt. Många skulle kalla mig tjock och fet, men jag kallar mig själv för en katt som njuter av livets goda. Mina stora intressen är mat, sova och leka med min bror Bosse. Vi är lika gamla, men jag har fått höra att folk tror att jag är hans mamma. Vadå, ser jag feminin ut? Jag själv tycker jag är otroligt snygg och det vet jag eftersom jag nästan varje dag sitter och kollar på mig själv i spegeln. Okej, jag är kanske lite tjock, men ibland har jag så mycket att göra att jag inte hinner tugga maten och då hamnar den som en klump i magen. Det är faktiskt ganska jobbigt att vara en så snygg katt som jag, det finns så många måsten. Jag måste ha min skönhetssömn och den tar jag helst på soffryggen eller i mammas säng. Jag måste prata otroligt mycket för att träna mina stämband. Brukar diskutera saker med min mamma, men hon säger bara att hon inte förstår mig.

Jag själv skulle väl vilja påstå att det är jag som har makten bland katterna i familjen. Det är jag som är störst så min kroppshydda skrämmer nog min bror och kusiner ganska mycket. När vi busar och låtsasbråkar brukar jag glidtackla dem vilket gör att jag vinner ganska lätt. Sex kilo Sivert mot fyra kilo Bosse, det är ingen svår ekvation. Jag älskar att vara ute i parken och leka och klättra i träd. Tyvärr delar inte min bror det intresset för han blev nästan uppäten av fåglar förra sommaren. Han är nog rädd. Jag är duktig på att gå i koppel ska ni veta. Mamma brukar bära bort mig till parken och jag får också  gå ganska mycket själv. Jag är som en hund.
Något jag hatar är att klippa klorna. Jag ser snäll ut men jag kan bli rasande. Fråga min gammelmoster, hon blir rädd för mig. Jag hotar med att bita henne! Makt kallar jag det.

Idag är det min dag, jag har namnsdag nämligen. Min födelsedag får jag ju inte ha ifred eftersom jag delar den med Bosse, så min namnsdag är min egna dag. Tänk vad bra. Nu måste jag sluta här för jag ska sova lite till tänkte jag. Måste ju få min skönhetssömn, den får inte gå förlorad.

Kramar Sivert


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0