Mallan

Fick precis en fråga av en kille som skall tatuera sig över revbenen om ett par veckor. Han frågade om jag tyckte det gjorde ont. Svarade att det gjorde ont när jag fyllde i den på vissa ställen, men att jag bara hade ont drygt 1½h av sammanlagt 8½. Ja, men klarar du det, så klarar jag det fick jag till svar då.. Varför skulle han klara det bättre än mig? Fick allt förklarat för honom att man inte skall fråga mig om det gör ont att tatuera sig för sammanlagt har jag legat under nålen 20 - 25 timmar och haft ont 1½ och då hade jag jäkligt ont. Resten av timmarna har jag snarare njutit för jag tycker att det är en skön känsla. 

När folk jag inte träffat tidigare som får reda på att tatueringar är mitt stora intresse och att jag själv har flera stycken tittar de på mig som ett frågetecken. Bara för att de inte syns betyder det inte att de inte finns där. Många blir väldigt nyfikna och det har hänt ganska ofta att byxorna åker av och tröjan åker upp, för jag måste tydligen visa dem för alla ;) Den skönaste kommentaren någonsin kommer faktiskt från Malin. Vi var ute med klassen och så tittade hon på mig och sa: Men vad är du för människa egentligen? Hon är inte den enda som har svårt att sätta fingret på vad jag är för person. Jag ser väldigt snäll och oskyldig ut och man ser inte många av mina tatueringar eftersom de är dolda av kläderna. Nu dröjer det däremot tills jag har varit i Thailand innan ni får se min nästa och den hamnar nog på foten. Motivet har jag inte bestämt än och den kommer jag göra lite bara för att ha gjort en bambutatuering.