Mallan

Imorse vaknade jag till ett underbart sms. Min vän Josse har fått en liten Hugo.


Här är vi 18 och 19 år tror jag och vad vi då inte visste var att en av oss om några år skulle bli mamma och den andra snart färdig förskollärare. Jag tror närmare bestämt att vi blivit vuxna. Grattis Josse <3

På lördag är det nyårsafton och jag är lite smått nervös. Denna grabb är nämligen rädd för smällare och raketer.

Förra året var han ganska lugn när jag kom hem på natten, men då hade idioterna smällt i två veckors tid innan vilket de inte ha iår. Därför är jag liiite nervös över hur plutten ska reagera. Därför är det den här kattmamman som beger sig hemåt direkt efter tolvslaget. Nästa år när jag bor i en större lägenhet ska jag banne mig bjuda hem folk så jag kan ha hand om lillen.

Nu har jag återhämtat mig från julafton som var minst sagt tuff på jobbet. Juldagen kändes det som att jag sov bort och efter att ha sovit 11 timmar natten till idag är jag banne mig på topp igen. det gillas. En ledig vecka framför mig och jag är nöjd ;)

Nu är jag äntligen hemma hos mina grabbar efter att ha jobbat. Första gången som jag inte firar ju med familjen, men det blir imorgon. Blev minst sagt en låååång dag och efter denna dagen som inte blev som vi trott är jag nu helt slut..

Julklappsinslagningen är lika svettig varje år. Jag har en "hjälpreda" som heter Bosse. Han ser liksom inga problem med att försöka krypa in i paketen på ena sidan samtidigt som morsan tejpar på andra sidan. Hjälpa till med snörena tycker han att han är en höjdare på. Jag kan tyvärr inte hålla med min katt om detta.

Under en veckas tid har musikhjälpen varit igång på P3 och även sänt många timmar på SVT. Mycket bra grej vill jag lova. Iår samlas det in pengar för att flickor runt om i världen ska få gå i skolan. För en liten stund sedan var summan uppe i 12 miljoner! Riktigt bra. De har även en auktionssida med diverse saker, allt möjligt kan man säga och det drar in pengar. Riktigt grymma programledare är det också som snart har suttit i en glasbur och sänt i en vecka utan riktig mat. En eloge till dem. Ikväll avslutas det och jag är nyfiken på vad summan slutar på..

Idag har grabbarna haft en riktig kärleksdag. Inte ett enda bråk, inget gå morsan på nerverna. De har bara velat vara nära varandra hela dagen och mysa.

Bosse har legat inne i garderoben och sovit hela eftermiddagen vilket jag uppskattat då jag kan pyssla med en speciell sak som han annars bara förstör för mig. När han sedan vaknade bad jag honom vänligt att sova iaf en timme till i garderoben, men nej han ville upp i knät och vem säger nej till detta ansiktet?

På sommaren svullnar alltid mina fingrar så det blir liiite jobbigt att ha på mig ringar. Men inte bryr jag mig om det, de sitter där de ska. Farfars ring gör dock lite ont, men den sitter verkligen där den sitter. Nu till det konstiga. Mina fingrar är svullna, i december. Farfars ring börjar skava lite igen, men som sagt den sitter där den sitter. det ska krävas mycket till att jag ska ta av mig den helt enkelt. Okej, Thailand kanske de åker av, iaf på dagarna. Sist gång fick jag ett sår av ringen på ringfingret, det var inte mysigt ;)


Farfars fina ring som han hade på lillfingret, på mig sitter den perfekt på pekfingret ;) Bär den varje dag med stolthet <3

En morsa, en Sivert och en nagelsax är ett vinnande koncept för att klippa Sivert klor utan bråk, brottningsmatch, fräsningar och försök till att bitas. Lugnt och fint satt han i mitt knä och jag fick klippa klorna och han sa inte en flaska. Mammas rediga kille. Att det tog 3 år att få en lugn klippning är väl något vi kan prata tyst om dock ;)


Poäng till oss

Igår var jag på min VFU-plats och gjorde en intervju med en förskollärare på en annan avdelning. Efter det smög jag självklart över till min avdelning och det var glada barn jag möttes av. Helt underbart att få träffa de goa ungarna och få prata lite med dem och min handledare som också var på plats. Fick årets gruppfoto där jag också var med och jag blir varm i hela kroppen när jag ser den bilden. Den gruppen jag fick arbeta med nu i höst är en så otroligt härlig grupp och jag kommer sakna de hur mycket som helst. Men jag har ju en härlig bild jag kan titta på varje dag istället :)

jag tycker detta vädret är så mysigt. Älskar att lyssna på regnet och blåsten. Dock håller inte familjen Kaos minsta varelse med. Imorse var han uppe klockan 7 och gnällde och var inte alls glad. Tror han var lite rädd för då blåste det riktigt ordentligt. Tur han har en mams och en bror som är bra på att skydda honom då.


Mina goa skitungar

Igår vart första gånge på läääänge som jag somnade innan tolvslaget och som jag inte låg och vred och vände på mig i flera timmar. Sivert väckte mig precis som vanligt för deras frukost, vad jag trodde var vid den vanliga tiden runt 5. Jag går och lägger mig och tittar på klockan. 01.00?! Trodde den hade stannat så går och kollar mobilen - 01.00! Kattjäkeln har alltså lurat upp mig klockan ett på natten för att han vill ha mat. :P Han är ssmart han! Sen fick jag ju sova till 9 utan väckning och det tar jag tacksamt emot!

Är ute efter ett snyggt nagellack till examen. på kvällen är klädseln svart&vit och vill liva upp det lite med färgglada naglar. Hur snyggt var inte detta?

Den senaste tiden har jag märkt hur folk vill lägga sig i mitt liv och i stort berätta för mig hur jag ska tänka och känna kring saker och ting. Jag har fått jobb nere i Angered vilket jag är överlycklig för. Folks reaktioner är att jag då kommer få pendla och det kommer bli jobbigt för mig.......... Men vad roligt för dig.. att du har fått jobb. Men vad jobbigt med pendlingen. Tänk om inte jag tycker det är jobbigt? Hade jag sökt mig ner till Angered om jag inte var beredd på att börja pendla? Nej, jag skulle inte tro det. Samma sak är det med Friskis. Jag är där mycket och jag har lett många pass det senaste och det är ju inte bra för jag sliter ju ut mig i förtid. Folk kör med mig och jag kan inte säga nej.. ???? jag kan inte säga nej?? Vad vet folk om det? Jag har sagt nej flera gånger, antingen för att jag inte kunnat eller för att jag känner mig seg i kroppen. Förra månaden körde jag 15 pass som ledare, ingenting utöver det. I snitt har jag kört bas, familje och junior vilket blir 2 timmars effektiv träning. Vanliga veckor brukar jag köra 3-4 timmar i friskishuset. Så varför skulle jag köra slut på mig bara för att jag står i mina ledarkläder och då det är det roligaste jag vet, då jag får sån jävla kick av att stå där i mitten och mötas av mina motionärers leenden och barnens glada skratt. Det lever man på länge. Så trött på att folk ska vara negativa mot hur man själv väljer att leva!


MVH tjejen som gärna kör en timme för att komma till jobbet, tjejen som älskar sitt friskis, tjejen som inte tycker om Göteborg = inte vill bo där och spendera tid inne i stan men gärna jobba uppe i Angered, tjejen som är SBC (single by choice) och vill leva utan folk tjöt om att träffa någon - hon kanske inte vill eller har tid för det just nu, tjejen som gör allt för sina djur och det är också svårt att förstå tydligen, tjejen som man inte trampar på tårna, tjejen som man ska låta leva sitt egna liv. Punkt och slut!!!

Idag efter familjejympan som frågade sin mamma: Mamma, bor hon här? Vem syftade han på? Jo, sin kära jympafröken. haha

Bara två gånger kvar med familjejympan denna terminen sen är det uppehåll på en månad. Tråkigt :/